Lite bilder på Bettans mage som bara växer och växer,
inte långt efter henne kommer Decibel att bli mamma också,
så jag kommer nog att kunna hålla mej sysselsatt ett
tag framöver.
Lägger även ut ett par bilder på de nya stjärnskottet TINGELING.

 

 

Och här är lilla Tingeling, söt som en sockerbit:)

  

 

För övrigt så känns dagen overklig, jag känner stor sorg över att min vän inte längre finns med oss.
De va ju inte så att vi träffades varenda dag år ut och år in men hon fanns alltid där i Serbien för mej,
och va liksom bara min på något vis.
Jag har så svårt att släppa detta, de verker i mina ögon, i mitt bröst, i mina leder och inte minst...
i mitt hjärta.
Suget efter att åka dit till sommaren har drastikt sjunkit, har liksom ingen annan som va likadan,
inte ens i närheten, så de känns inte alls som att något drar längre, förmodligen stannar jag kvar
Sverige i stället, däremot så drar de något fruktansvärt just nu att åka dit och se henne en sista gång,
bara en enda gång till, hjälpa hennes man och hennes 3 barn som nu blir kvar utan henne.
Jag skulle kunna ge nästan vad som helst för att finnas där vid hennes sida nu och stödja och hjälpa
 de andra med allt som hör till den här otroligt hemsa upplevelsen.
De här kan jag nog babbla om hur länge som helst, för jag kan bara inte förstå att hon faktiskt
inte finns mer, jag kan bara inte, kan bara inte...:(